Ångest (anxiolytika) – Elisabet Jerlhag Holm – 12/5
GABA - Inhibitorisk neurotransmittor (sänker aktiviteten av ett neuron som den binder till) - Interneuron = ligger mellan VTA och ventrikelstriatum och reglerar aktiviteten av det projicerande neuronet dopamin (se föreläsning om beroende).
Syntes av GABA - Allosterisk modulator = ämne (barbiturater, bz, alkohol) som binder in någon annanstans än den kroppsegna substansen (GABA) och påverkar kroppsegna substansens effekt på en receptor
GABA-synaps, komponenter: Glutamin (glutaminas)à Glutamat (GAD)à GABA 5 vägar för GABA att verka:
1. GABAA-receptor (jonkanal Cl-) à här verkar även lm barbiturater och bensodiazepiner
2. GABAB-receptor (G-proteinkopplad) à lm Bacloten. Finns även som autoreceptorer.
3. GABAC-receptor (jonkanal Cl-) à binder inte lm bensodiazepiner
4. GAT, GABA-återupptagspump, där GABA återbildas till Glutamat i mitokondrie
5. Omvandling i astrocyt av GABA till glutamat sedan åter till presynapsen som glutamin
1. Barbiturater
Verkningsmekanism: allosterisk modulator. Gör så GABA binder in en längre tid à GABAA-rec. är öppen längre à förstärker effekten av GABA Konsekvensen av verkningsmekanismen: fler Cl- strömmar in à sänkt vilomembranpotential à neuronet blir mer svåraktiverat
Anledningar till varför barbiturater inte används så ofta
1. Vid höga konc (överdosering) har de egeneffekt på GABAA-rec à ökad inhibition i hjärnan à andningscentrum inhiberas à andnöd à död
2. Bensodiazepiner (bz) - Allosterisk modulator, men ingen egenffekt à krävs att GABA är närvarande - jmf barbiturater
Verkningsmekanism: gör så GABA binder in och släpper flera gånger àGABAA-rec öppnar och stänger sig fler gånger à förstärker effekten av GABA
Konsekvensen av verkningsmekanismen: samma som barbiturater, men olika verkningsmekanism.
Fler Cl- strömmar in à sänkt vilomembranpotential à neuronet blir mer svåraktiverat
- Kombinerar bensodiazepiner + alkohol à förstärkt GABA-signalering (båda binder till GABA-rec) à ökad inhibition i hjärnan à andningscentrum stängs av à död - Då ger man lm som binder till samma ställe som bensodiazpeiner à konkurerrar ut bz à pat överlever
Biverkningar
Farmakodynamik
(hur kropp påverkas av lm)
Indikationer
(när man förskriver lm)
Ångestdämpande (anxiolytikum)
Akut ångest/oro
i komb. med antidepressivt
i max 3 veckor pga beroende, tolerans och biverkningar
Sjukvårdsrädsla
Lugnande (sedativum)
Ångest/oro, sömnlöshet
Sjukvårdsrädsla
X = samma som farmakodynamik
Inducerar sömn (hypnotikum)
Sömnlöshet (insomnia)
X
Beroendeframkallande
Kramplösande (antikonvulsit)
Epilepsi
Alkoholabstinensinducerad kramp
X
Muskelrelaxerande
Muskelspänningar, tex stelkramp
Sjukvårdsrädsla
X
Ataxi
(har inte koll på kroppsposition)
X
Muntorrhet
X
Anterograd amnesi (korttidsminnesförlust)
Sjukvårdsrädsla
Kontraindikationer - Personer med beroende - Graviditet/amning à passerar in i modersmjölk - Leverinsufficiens à bz elimineras via levern - Myasteria gravis = försvagad muskulatur kring ögon och mun à vill inte ha muskelrelaxerande - Andningsinsufficiens (KOL à alveoler förstörs)
Bensodiazepiner vid ångestsjukdomar 1)Panikångest - Spontana ångestattacker à leder ofta till social fobi, torgskräck - Pulsökning - Svettningar - Darrningar - Känsla av andnöd - Smärta över bröstet - Illamående
2)Generaliserat ångestsyndrom (GAD) - Konstant oro över allt i livet - Spänd nack- och käkmuskulatur - Gnisslar tänder
3)Specifika fobier - Nålar, blod, klaustrofobi , social fobi
4)Tvångssyndrom (OCD) - Fokuserar kring bakterier à måste tvätta händerna à annars ångest - Upptar minst 2 tim/dag
5)Posttraumatisk stress (PTSD) - Ångestattack enligt ”1)” i relation till specifikt stimuli, ex ljud, doft.
Alternativa läkemedel vid ångest/oro och sömnstörningar - Antihistaminer (H1-receptorantagonister) - Antidepressiva lm - Nyare hypnotiska lm
Insomnia Diagnos: 1 eller fler av nedan - Sömnlatens > 30 min (innan man somnar) - Total sömntid < 6 tim - Vaknar > 5 ggr/natt - Nattliga vakenhetsperioder > 45 min
GABA
- Inhibitorisk neurotransmittor (sänker aktiviteten av ett neuron som den binder till)
- Interneuron = ligger mellan VTA och ventrikelstriatum och reglerar aktiviteten av det projicerande neuronet dopamin (se föreläsning om beroende).
Syntes av GABA
- Allosterisk modulator = ämne (barbiturater, bz, alkohol) som binder in någon annanstans än den kroppsegna substansen (GABA) och påverkar kroppsegna substansens effekt på en receptor
GABA-synaps, komponenter:
Glutamin (glutaminas) à Glutamat (GAD) à GABA
5 vägar för GABA att verka:
- 1. GABAA-receptor (jonkanal Cl-) à här verkar även lm barbiturater och bensodiazepiner
- 2. GABAB-receptor (G-proteinkopplad) à lm Bacloten. Finns även som autoreceptorer.
- 3. GABAC-receptor (jonkanal Cl-) à binder inte lm bensodiazepiner
- 4. GAT, GABA-återupptagspump, där GABA återbildas till Glutamat i mitokondrie
- 5. Omvandling i astrocyt av GABA till glutamat sedan åter till presynapsen som glutamin
1. BarbituraterVerkningsmekanism: allosterisk modulator. Gör så GABA binder in en längre tid à GABAA-rec. är öppen längre à förstärker effekten av GABA
Konsekvensen av verkningsmekanismen: fler Cl- strömmar in à sänkt vilomembranpotential à neuronet blir mer svåraktiverat
Anledningar till varför barbiturater inte används så ofta
- 1. Vid höga konc (överdosering) har de egeneffekt på GABAA-rec à ökad inhibition i hjärnan à andningscentrum inhiberas à andnöd à död
- 2. Beroendeframkallande
- 3. Mycket biverkningar
Indikationer- Förr: akut ångest/oro
- Idag: epilepsi, induktion av narkos
2. Bensodiazepiner (bz)
- Allosterisk modulator, men ingen egenffekt à krävs att GABA är närvarande - jmf barbiturater
Verkningsmekanism: gör så GABA binder in och släpper flera gånger àGABAA-rec öppnar och stänger sig fler gånger à förstärker effekten av GABA
Konsekvensen av verkningsmekanismen: samma som barbiturater, men olika verkningsmekanism.
Fler Cl- strömmar in à sänkt vilomembranpotential à neuronet blir mer svåraktiverat
- Kombinerar bensodiazepiner + alkohol à förstärkt GABA-signalering (båda binder till GABA-rec) à ökad inhibition i hjärnan à andningscentrum stängs av à död
- Då ger man lm som binder till samma ställe som bensodiazpeiner à konkurerrar ut bz à pat överlever
(hur kropp påverkas av lm)
(när man förskriver lm)
i komb. med antidepressivt
i max 3 veckor pga beroende, tolerans och biverkningar
Sjukvårdsrädsla
Sjukvårdsrädsla
Alkoholabstinensinducerad kramp
Sjukvårdsrädsla
(har inte koll på kroppsposition)
Kontraindikationer
- Personer med beroende
- Graviditet/amning à passerar in i modersmjölk
- Leverinsufficiens à bz elimineras via levern
- Myasteria gravis = försvagad muskulatur kring ögon och mun à vill inte ha muskelrelaxerande
- Andningsinsufficiens (KOL à alveoler förstörs)
Bensodiazepiner vid ångestsjukdomar
1) Panikångest
- Spontana ångestattacker à leder ofta till social fobi, torgskräck
- Pulsökning
- Svettningar
- Darrningar
- Känsla av andnöd
- Smärta över bröstet
- Illamående
2) Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
- Konstant oro över allt i livet
- Spänd nack- och käkmuskulatur
- Gnisslar tänder
3) Specifika fobier
- Nålar, blod, klaustrofobi , social fobi
4) Tvångssyndrom (OCD)
- Fokuserar kring bakterier à måste tvätta händerna à annars ångest
- Upptar minst 2 tim/dag
5) Posttraumatisk stress (PTSD)
- Ångestattack enligt ”1)” i relation till specifikt stimuli, ex ljud, doft.
Alternativa läkemedel vid ångest/oro och sömnstörningar
- Antihistaminer (H1-receptorantagonister)
- Antidepressiva lm
- Nyare hypnotiska lm
Insomnia
Diagnos: 1 eller fler av nedan
- Sömnlatens > 30 min (innan man somnar)
- Total sömntid < 6 tim
- Vaknar > 5 ggr/natt
- Nattliga vakenhetsperioder > 45 min
Behandling: Nyare hypnotiska lm